Saltu al enhavo

Plezurkastelo Favorite (Majenco)

El Vikipedio, la libera enciklopedio

La plezurkastelo Favorite (ofte nur nomata Favorite ) ĉe la rejna bordo de Majenco estis grava baroka konstruaĵo en la princelektista Majenco. La hodiaŭa urbo Majenco estas la ĉefurbo de la germana federacia lando Rejnlando-Palatinato.

kompleta aspekto de a kastelo Favorite, gravuraĵo de Kleiner 1726

Konstruhistorio[redakti | redakti fonton]

Lothar Franz von Schönborn

Dua konstrufazo (1722 ĝis 1735)[redakti | redakti fonton]

plano de la kastelo de 1726, kuprogravuraĵo de Kleiner

Pliaj konstruoj ĝis 1790[redakti | redakti fonton]

plano de la kastelo de 1779, kuprogravuraĵo de Georges Louis Le Rouge
skizo de la plezurkastelo Favorite Mainz

Formado de la instalaĵo[redakti | redakti fonton]

Parkoj[redakti | redakti fonton]

Meza ĝardenparko kun kaskadoj kaj „Bosquets“
la granda promenejo

Akvoludoj kaj grotoj[redakti | redakti fonton]

Thetis-groto, gravuraĵo de Kleiner 1726
Proserpina-groto kun antaŭa kaskado, gravuraĵo de Kleiner 1726

Figurdekoraĵo[redakti | redakti fonton]

Konstruaĵoj[redakti | redakti fonton]

La rejna kasteleto[redakti | redakti fonton]

rigardo de antaŭo de la rejna kasteleto
la galerio de la rejna kasteleto

La oranĝerio[redakti | redakti fonton]

oranĝerio kaj „granda kaskado“

La pavilonoj[redakti | redakti fonton]

ĉefa partero de la unua ĝardenparko kun oranĝerio kaj pavilonoj

La porcelana domo[redakti | redakti fonton]

desegno de la porcelana domo de Groenesteyn, ĉ. 1730

Ekonomiaj konstruaĵoj[redakti | redakti fonton]

La „ Favorite“ kaj la politiko[redakti | redakti fonton]

Friedrich Karl Joseph von Erthal, ĉefepiskopo kaj princelektisto de Majenco

La detruo[redakti | redakti fonton]

Johann Wolfgang von Goethe vizitis la „Favorite“ antaŭ kaj post la detruo
urba parko Majenco

Hodiaŭaj videblaj restaĵoj[redakti | redakti fonton]

statuo de Herkulo

Literaturo[redakti | redakti fonton]

  • Rudolf Busch: Das Kurmainzer Lustschloss Favorite. Sonderdruck: Rheinisches Kulturinstitut, 1951. Aus: Mainzer Zeitschrift, 44/45, 1949/50.
  • Paul-Georg Custodis (Bearb.): Das kurfürstliche Mainzer Lustschloss Favorite: Sonderausstellung Stadthistorisches Museum Mainz, 1. August bis 12. September 2004, Mainz, 2004
  • Hedwig Brüchert (Hrsg.): Vom kurfürstlichen Barockgarten zum Stadtpark. Die Mainzer Favorite im Wandel der Zeit. Förderverein Stadthistorisches Museum Mainz e.V., Mainz 2009. ISSN 1868-3177
  • Norbert Schindler: Die Favorite zu Mainz und die neue Anlage. In: Das Gartenamt. 9/1962. S. 240–245
  • Dieter Hennebo, Alfred Hoffmann: Geschichte der deutschen Gartenkunst, Band II: Der architektonische Garten – Renaissance und Barock. Broschek Verlag, Hamburg 1965
  • Marie Luise Gothein: Geschichte der Gartenkunst, Zweiter Band: Von der Renaissance in Frankreich bis zur Gegenwart. Verlag Eugen Diederichs, Jena 1926; Nachdruck Verlag Georg Olms Hildesheim 1988. ISBN 3-487-09091-0
  • Werner Wentzel: Die Gärten des Lothar Franz von Schönborn, 1655-1729. Gebr. Mann Verlag, Berlin 1970. ISBN 3-7861-4033-2
  • Uta Hasekamp: Die Schlösser und Gärten des Lothar Franz von Schönborn: das Stichwerk nach Salomon Kleiner (Grüne Reihe, 24). Wernersche Verlagsanstalt, Worms 2005. ISBN 3-88462-192-0
  • Franz Dumont, Ferdinand Scherf, Friedrich Schütz (Hrsg.): Mainz – Die Geschichte der Stadt. von Zabern, Mainz 1999 (2.Aufl.). ISBN 3-8053-2000-0
  • Heinrich Wohte (Hrsg.): Mainz – Ein Heimatbuch. Verlag Johann Falk III. Söhne, Mainz 1928
  • Eduard Coudenhove-Erthal: Die Kunst am Hofe des letzten Kurfürsten von Mainz: Friedrich Carl Joseph Freiherr v. Erthal, 1774 - 1802. In: Wiener Jahrbuch für Kunstgeschichte, Band 10. Rohrer, Baden bei Wien, 1935, S. 57 - 86
  • Karl Lohmeyer: Südwestdeutsche Gärten des Barock und der Romantik im ihren in- und ausländischen Vorbildern: Nach dem Arbeitsmaterial der saarländischen und pfälzischen Hofgärtnerfamilie der Koellner. Saarbrücker Abhandlungen zur südwestdeutschen Kunst und Kultur, Band 1. Saarbrücken: Buchgewerbehaus Aktiengesellschaft, 1937.

Eksteraj ligiloj[redakti | redakti fonton]

Referancoj[redakti | redakti fonton]

49.9894444444448.2880555555556